JASMINE

På senaste tiden har det uppstått flera konflikter i klassen. Flera elever pratar illa om varandra och sprider elaka kommentarer i olika chattgrupper. Jasmine har ofta diskuterat med sin mamma om vad som är okej att skriva till andra, och vad som inte är det. Hon brukar även visa sin mamma vissa meddelanden från klass chatten på Snapchat.

Jasmines mamma har varit tydlig: Man ska alltid säga ifrån när någon behandlas illa, och det är viktigt att berätta för en vuxen. Det här är också något skolan har pratat om – särskilt om vikten av att inte kränka andra på nätet och varför det finns åldersgränser för sociala medier. Trots detta märker Jasmine att några klasskamrater ofta skriver elaka saker till Elias. De kallar honom för “tönt”, “trög” och “dum i huvudet”. Vissa skickar skrattande emojis och hejar på, medan andra ser vad som händer men väljer att vara tysta. Jasmine känner att hon måste agera.

Nästa gång hon ser att Elias blir mobbad, skriver hon i chatten: “Nu får ni sluta! Det här är inte okej. Jag kommer att berätta för vår mentor om vad ni håller på med. LÅT ELIAS VARA!

1. Kan det vara jobbigt och läskigt att ensam säga ifrån? Om ja, varför?
2. Vad tycker du om hur Jasmine valde att agera i situationen? Var det modigt, klokt eller något
3. du skulle gjort annorlunda?
4. Varför tror du att vissa elever skrattar åt eller hejar på elaka kommentarer i chatten?
5. Vad kan man göra om man ser mobbning på nätet men känner sig osäker på att säga ifrån?
6. Vilket ansvar har de som är tysta och inte säger något när någon blir utsatt?
7. Hur kan skolan och vuxna hjälpa till för att förebygga att sådana här situationer uppstår?